Syltis på Söder

Lika delar mat och kommunikation

Döden

Det var i eftermiddags den kom. Döden. Min vän orkade inte längre. Jag är inte arg på henne. Jag klandrar henne inte. Jag tycker inte att hon var självisk i sin handling.

Ett halvt liv utan henne och ett halvt liv med henne. För i år är det sexton år sen jag lärde känna min bästa vän. Nu finns hon inte längre. Nu är hon borta. För alltid. För resten av mitt liv.

Jag har bara ännu inte förstått att jag aldrig mer kommer att prata med henne. Det kan gå flera sekunder utan att jag tänker på att hon är borta. Så kommer tanken igen. Död. Världen känns med ens grå. Tomhet och ordlöshet.