Syltis på Söder

Lika delar mat och kommunikation

Surdeg på väg

Minns när jag brukade göra snitsiga burkar med surdeg gör att ge bort till höger och vänster. Nu är det Tom som gör det. Fint!

Prickade in lördagspromenad precis då solen visade sig. Gick till Östermalm och hem igen. Östermalm alltså, så himla konstig del av stan. Allt går ut på att se rik ut. Män som puttrar runt i tremiljonersbilar och de enda som vänder sig om är 12-åriga killar. Och unga tjejer som kommer ut från Louis Vuitton med fula bruna väskor. Jag kommer nog aldrig att fatta grejen.

Signe vägrar äta mat. Gröt, plättar och bröd slinker ner. Kolhydratdiet, på nåt slags sätt. Vad hon däremot inte vet är att jag gör plättsmeten på grädde och att gröten till en tredjedel består av smör.

Från dåligt till bättre

Novemberväder, tröttma och gråtmild känsla i kroppen då jag gick till jobbet i morse. Men det blev bättre. Delade en sockerstinn dummlemuffin med en fin kollega. Promenerade till Västberga och hämtade en ring som jag råkade buda hem från Bukowskis i söndags. Och sen en hyfsat effektiv jobbeftermiddag. Landade hemma med ost, chark, beaujolais och ett bröd som kalljäst i ett par dygn. Två avsnitt Homeland på det för att få upp pulsen igen.

Imorgon är det helg. Det innebär att Signe kommer vakna tidigare än vanligt och att vi kommer lyssna på Naturmorgon kl 06.03. Jag längtar inte jättemycket efter just det programmet.

Glömde nästan

Okej, jag hade hunnit gå och lägga mig och tänka ”faaaan, jag har inte bloggat”. Alltså det känns inte roligt, det här bloggandet. Jag trodde liksom att det bara skulle komma, att jag skulle känna inspiration och skriva. Men det är mest en börda.

Kör en lista.

Ännu mer vardag

När det är så mycket vardag och trötthet att fritiden bara känns tradig. Äta, jobba, sova, dö.

Inte riktigt så illa. Men typ. Det har snöat hela dagen och jag har tittat ut och mest velat gå hem. Men väl hemma orkar jag inte ta mig för nåt. Fastnar i ideellt arbete som jag försummat. Kollar jobbmejl. Blir irriterad över att jag kollar jobbmejl. Tömmer diskmaskinen. Borstar tänderna och tänker att jag lika gärna bara kan gå och lägga mig.

Godnatt.

Vardag

Jobb jobb jobb. Deadline. Skynda till t-banan för att åka en station innan det blir totaltstopp på röda linjen. Promenera hem, andas och tänka på att jag i alla fall fick lite motion, ”frisk” luft och solsken (i ryggen).

Äta, leka, natta. Moffa godis och se ”Kärlek vid första ögonkast” trots att jag är mätt sen helgen.

Dregla över ett renoveringsobjekt på Vesterbrogade som vi inte har råd med. Och nu är klockan läggdags.

Att resa med barn (är att leva)

Flighten hem ställdes in och vi bokades om. Puh. När man pusslar med tider för att allt ska bli bra för Sickan och så vänds det liksom uppåner. Men det blev bra ändå. Jag hann med att shoppa på Vesterbro. Och Sickan flirtade med killen på rad 10. Sen somnade hon typ när vi skulle landa.

Så jädra skönt att komma HEM. Till ett kök som faktiskt fungerar. En diskmaskin. En kran som har blandare. Vanliga saker.

Imorgon är det jobb igen. Deadline och vardag. Flytten till Danmark kommer kännas som hittepå. Men den finns där, nånstans snart i framtiden.

Opimpad lägga

Är så himla skadad av Stockholms bostadsmarknad och överstaljade lägenheter. Idag klev vi in i en helt ovädrad lägenhet där det första vi såg var ett badrum där toalocket var öppet. I köket var det skitigt. I sovrummet var sängen knappt bäddad. Fattar att mäklaren angav att balkongen var lägenhetens bästa plats… Svårt att se på en lägenhet med helt neutrala ögon när den är så sunkig, men den VAR inte särskilt nice.

Men vädret. DET är nice.

När mättnaden lagt sig

Åt fiskefrikadeller till lunch. Efteråt trodde jag att jag aldrig mer skulle bli hungrig. Nånsin. Men sen promenerade vi till Østerbro, dels för att få avbockat att vi kollat även den delen av stan, dels för att besöka ett konditori som jag följt på Instagram i typ ett år. Promenerade hem. Åt grönsaksmiddag och nu, ja nu är det dags för KAGEBUFFÉ!

Imorgon är det söndag och visningsrace. Har ett ganska tajt schema för att hinna se fyra olika lägenheter. Kanske är en av dem faktiskt intressant på riktigt. Nervöst!

Lättsmickrad

Tog på oss hela och rena kläder och gick till banken i morse. Rådgivaren berömde min danska så att jag nästan blev generad. Tycker det är svårt att få till meningarna. Använder samma ord om och om igen. Vet inte hur man uttrycker sig om ny teknik. Typ, heter det ”app”?

Hursomhelst ansågs vi vara ordentliga människor som kommer att få låna pengar. Yiha! Firade med att gå på två visningar. Den ena lägenheten var mer än dubbelt så stor som vår nuvarande, men låg intill en påfart till motorvägen. Många kvadratmeter för pengarna, men med ett konstant trafikbrus på köpet. Den andra lägenheten hade bättre läge men var ett rejält renoveringsobjekt. Tjejkollektivet som bor där nu verkade gilla att röka. Badrummet var en tarm (!) som först var en dusch som sen ledde in till ett handfat och längst in en toa. På danska kallas det visst ”shit & shower”. Charmigt. Vill vi ens köpa ett renoveringsobjekt? Vi vet ingenting om renovering. Och absolut ännu mindre om renovering i Danmark.

Imorgon fortsätter researchen av områden och kvarter. Just nu är magkänslan att vi hellre bor i Frederiksberg än på Nørrebro.

Saker jag glömt

Kök i Danmark är så dåliga. Det finns i princip alltid bara en vask i köket, inte två. Och den är alltid väldigt grund och går liksom inte att diska i. Näää, just det, danskar diskar i diskbalja och struntar i att skölja sin disk, så då räcker det ju med en grund diskho och så får disken torka med diskmedel på. Smart och gott!

Det blir väldigt intressant att gå på visningar i helgen. Får försöka gömma undan min svenska blick och tänka MÖJLIGHETER. Men överst på min lista är att det ska vara ett kök som man kan vara fler än en person i. Helst ska man också kunna sitta och äta där. Detta säger jag efter att ha stått och diskat för hand. Själv.

Men ahhh…det känns ändå lite som att åka utomlands att vara här. Jo, det ÄR utomlands, jag vet. Men Europa, kontinenten. Luften, människorna, mataffärerna, husen, gatorna. Det som inte är alldeles perfekt. Precis allt det där jag retade mig på när jag bodde här. Jag tror att slarvet egentligen är bra för mig. Men fan heller att vi köper en lägenhet med dåligt kök.